Trafikmiljö och mobilitet

Resor med kollektivtrafik, gång och cykel utgör grunden för hållbar tillgänglighet. Hållbar tillgänglighet gör staden attraktiv. Dessa resor tar mindre plats än biltrafik, förbrukar mindre energi, ger mindre miljöstörningar, främjar god hälsa och bidrar till en levande stad. Därför är det viktigt att andelen hållbara resor med kollektivtrafik, gång och cykel successivt ökar så att antalet bilresor bibehålls eller minskar, framförallt under högtrafik. Bilen har en fortsatt viktig funktion i samhället och det ska finnas goda parkeringsmöjligheter i alla kommundelar.

Planeringsprinciper

I all berörd planering ska utbyggnaden av ny stambana delen Göteborg – Borås och utvecklingen av Västkustbanan söderut, säkerställas

För att få en mer sammanhållen stadskärna i Mölndal arbetar vi med stationsområdet och dess omland som ett stadsbyggnadsprojekt. Detta för att läka samman östra och västra Mölndal. Vi arbetar också med stationsområdena i Kållered och Lindome.

Förtätning ska bidra till god tillgänglighet och överbrygga barriärer

Det gör vi genom att planera för god tillgänglighet där vi bryter upp befintliga barriärer och skapar miljöer som är trygga och lätta att orientera sig i. Gatusektioner planeras utifrån människan med gång- och cykeltrafikanter i fokus.

Hållbara och aktiva färdsätt som kollektivtrafik, gång och cykel, främjas vid förtätning i stationsorterna

I stationsorterna, Mölndal, Kållered och Lindome, främjas framkomligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Bilens framkomlighet säkerställs, men på de hållbara trafikslagens villkor, exempelvis genom gångfartsgator och egna körfält för kollektivtrafiken på leder och lokalvägar.

Vi arbetar för en implementering av en god och tillgänglig kollektivtrafik i enlighet med regional samverkan och planer.

Kommunen fokuserar på hållbar trafikplanering

Det gör vi med målstyrd trafikplanering och uppföljning, för att arbeta för att höja andelen hållbara resor. Parkeringspolicyn implementeras i planeringen och utvecklas i samband med nya förutsättningar.

Förutsättningarna för gång- och cykeltrafik förbättras i hela kommunen

Det gör vi genom att skapa ett sammankopplat gång- och cykelvägnät med god framkomlighet.

I planeringen utgår vi ifrån hela resan

Det gör vi genom att ge invånarna i stationssamhällena Lindome och Kållered möjlighet att välja hållbara resealternativ genom att möjliggöra pendelparkeringar i kollektivtrafiknoder både för bil och cykel. I Mölndal möjliggörs säkra och trygga cykelparkeringar i kollektivtrafiknoderna.

På landsbygden arbetar vi för att värna om och utveckla gång- och cykelvägnätet. Framkomlighet och trafiksäkerhet prioriteras för oskyddade trafikanter med fokus på skolvägar och prioriterade stråk.

Utmaningar

• Buller.
• Luftföroreningar.
• Barriärer.
• Konkurrens om marken i stadsmiljö – motstående intressen mellan olika transportslag och mellan anspråk på yta för utbyggnad.
• Kapacitet i systemet.
• Kollektivtrafik – utrymmesbehov för nya system.
• Kapacitet – infrastruktur som trafikplatser, lokalvägar och leder.
• Mölndal som ”transportsträcka” för kranskommunerna.
• Vad är tillräcklig framkomlighet?
• Mark för infrastruktur av olika slag – det finns inte obegränsade ytor.
• Staden är inte väghållare i Hällesåker. Här krävs samverkan med Trafikverket.
• Hög befolkningstäthet krävs för stärkt eller ny kollektivtrafik.
  

Mölndal i geografin

Vägnätet följer dalgångarna där bebyggelse och kommunikationsleder funnits sedan lång tid. E6/E20, Söderleden och Västkustbanan tillsammans med ett kommunalt vägnät utgör stommen i väg- och järnvägsinfrastrukturen i kommunen.

E6/E20, Söderleden, Väg 40, Kust- till kustbanan och Västkustbanan är av riksintresse. Infrastrukturen för järnväg och väg gör kommunen tillgänglig både lokalt och regionalt. Samtidigt utgör infrastrukturen en barriär som delar upp stationsorterna.

Hållbart resande

Resandet i regionen ökar och förväntas öka ytterligare samtidigt som förtätning pågår. Mölndal har en mycket större inpendling än utpendling med ett rikt näringsliv som är viktigt för regionen.

Det finns kapacitetsbrister både i järnvägssystemet och vägsystemet idag. Eftersom det inte är praktiskt eller fysiskt möjligt att bygga ut trafiklederna i samma omfattning som tidigare, så måste vi börja använda befintlig infrastruktur effektivare och smartare. Platsbrist, miljö, ekonomi samt hälsoaspekter är några av de skäl som gör att vi alla behöver ändra planeringsinriktning och förändra vårt sätt att resa.

Vi behöver ställa om till ett mer hållbart resande där fokus ligger på kollektivtrafik, gång och cykel. Satsningar på ny och befintlig infrastruktur bör i första hand stötta det hållbara resandet. Fokus är att öka framkomligheten för kollektivtrafiken och att bygga ut och förbättra gång- och cykelvägnätet i kommunen.

För att klara detta behövs järnvägsatsningar på nya och befintliga stambanor samt en effektivisering av kollektivtrafiken. Här är utvecklingen av stomtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille i enighet med Västra Götalandsregionens ”Målbild Koll2035” en viktig pusselbit.

Det storskaliga behöver också mötas upp med lokala satsningar som värnar om knutpunkterna för kollektivtrafiken. För att kunna genomföra en sådan satsning krävs en genomtänkt planering där utrymmet för den nya kollektivtrafiken säkerställs i planer och genomförande. Risken är annars att möjligheten byggs bort med mer kortsiktiga lösningar.

När nya järnvägsområden utvecklas är det viktigt att de gestaltas med omsorg för att undvika oattraktiva, isolerade områden. Vi ska ha som målsättning att arbeta för att överbrygga barriärer genom att stärka befintliga och skapa nya kopplingar för gående och cyklister.

Det är också viktigt att få in mesta möjliga grönska för att skapa attraktiva miljöer för människor att röra sig i.

Utöver infrastruktursatsningar behövs det också kunskapsinsatser samt beteendepåverkande åtgärder. Syftet är att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur, exempelvis genom samåkningsprojekt, bilpooler, information och kampanjer.

Mobilitet

I och med att bilen utvecklas och blir mer elektrifierad minskar bilarnas ljud- och luft-föroreningar. Laddinfrastruktur behöver finnas med när samhället planeras.

Även om biltrafiken i framtiden kommer att ha betydligt mindre miljöpåverkan än idag, är bilen ytkrävande vilket framför allt skapar konkurrens om utrymmet i täta stadsmiljöer. Därför behöver biltrafikens ytanspråk anpassas så att framkomlig­heten säkras för det hållbara resandet.

Det handlar om att dela utrymmet i staden så att olika trafikslag på ett trafiksäkert sätt ska kunna samsas på ytan som finns. Bilen kommer dock fortsatt att vara viktig för många i kommunen som helhet och framförallt på landsbygden där det inte finns samma möjlighet till alternativa färdsätt. I framtiden kan dock bilen komma att allt mer fungera som en delad resurs i samhället.

I planeringen är det viktigt att beakta olika grupper och deras förutsättningar för framkomlighet och tillgänglighet. Genom tydligare prioritering av kollektivtrafik, gång och cykel ökar tillgängligheten för fler. Trygga och goda miljöer för gång och cykel skapar dessutom mer rörelse i vardagen, förutsättningar för möten och ett hälsosamt liv för alla åldrar.

En förutsättning för att öka tillgängligheten samt att skapa fler möten och större genomströmning är att gatunätet för kollektivtrafik, gång och cykel, blir mer sammankopplat. Med ett sammanhängande nätverk av stadsrum – gator, stråk och platser – får invånarna större tillgång till hela stadens stora mångfald av stadsmiljöer och kvaliteter. Lika viktigt är bra kopplingar till målpunkter i andra kommuner runt i kommunen.

Kollektivtrafiken är ett viktigt verktyg för att skapa en mer sammanhängande stad och öka mobiliteten. Hur linjerna dras och var stationer och hållplatser placeras påverkar hur människor rör sig, vilka som kommer att dela buss och vilka stadsdelar som orienteras mot samma målpunkter. Områden med dålig kollektivtrafikkoppling riskerar att isoleras och hamna utanför stadens sammanhang och därmed försämra mobiliteten. Därför behövs en god bebyggelse- och infrastrukturplanering i samverkan.

• Begreppet tillgänglighet beskriver med vilken lätthet och på vilka sätt man kan nå olika målpunkter som man vill kunna nå.
• Framkomlighet kan sägas beskriva med vilken hastighet man kan ta sig fram med olika färdsätt. Framkomligheten beror också på vilket typ av nät man befinner sig i.
• Mobilitet innebär fysisk och social rörlighet (källa, NE)

Förslag på åtgärder i trafikinfrastrukturen

• Möjliggöra för uppställningsspår i Sandbäck för att skapa förutsättning för fler tåg i regionen.
• Möjliggöra för tågdepå (tvätthall och plattform för städ) i Sandbäck i samband med ökad tågtrafik i regionen.
• Möjliggöra för nya stambanor. delen Göteborg – Borås med station i Mölndal, för ökad tillgänglighet för kollektivtrafik, gång och cykel.
• Stadsutveckla kring stationen i Mölndal genom att länka samman stadskärnan (Innerstaden, Forsåker och Kvarnbyn).
• Möjliggöra för nytt Lackarebäcksmot i samband med utbyggnad av nya stambanor Göteborg – Borås.
• Möjliggöra för utbyggd Västkustbana söderut.
• Möjliggöra för nytt Kålleredsmot i samband med utbyggnad av Västkustbanan.
• Öka framkomligheten för kollektivtrafiken – möjliggöra för framtida metrobuss utmed E6 och Söderleden samt möjliggöra för stationer i Mölndal, Åbro, Lackarebäck och Fässbergsmotet. Dessutom möjliggöra för citybuss genom Toltorpsdalen.
• Systematiskt utveckla gång- och cykelvägnätet med stöd av bland annat, cykelplan 2022 – 2030.
• Möjliggöra förbindelser som överbryggar barriärer i hela kommunen.
• Möjliggöra för en framtida lokalkoppling, Kikåsleden, som kan koppla samman östra och västra Mölndal såväl som öka framkomligheten till E6, i kombination med åtgärder i kärnan.
• Möjliggöra för alternativa lokala vägkopplingar för ett robustare vägnät.
• Möjliggöra en utbyggnad av ny trafikplats över Söderleden.
  

Relaterad information

• Hållbarhetsbedömning Pdf, 3.8 MB.Pdf, 3.8 MB.
  
• Samrådsredogörelse Pdf, 580.5 kB.Pdf, 580.5 kB.
  
• Granskningsutlåtande Pdf, 1.2 MB.Pdf, 1.2 MB.
• Länsstyrelsen granskningsyttrande Pdf, 184.2 kB.Pdf, 184.2 kB.
• Digital karta till översiktsplanen
• Cykelplan 2022-2030 Pdf, 25.9 MB.